Alla kan göra en orosanmälan

Det finns särskilt utsatta grupper i samhället som har en ökad sannolikhet för att skadas eller omkomma i bränder. Framförallt berörs äldre och personer med funktionsnedsättningar, som kan ha svårigheter med att upptäcka eller hantera en brand. Risken ökar ytterligare för personer som dessutom har en ökad risk för uppkomst av brand, t.ex. personer med vissa psykiska funktionsnedsättningar, demenssjukdomar, missbruksproblematik eller rökare.
Många av de som tillhör riskgrupperna får redan idag någon form av hjälpinsatser av kommunen, men dessa omfattar normalt inte stärkt brandskydd. I dagsläget är inte ansvaret, för att hjälpa de som inte själva kan ta ansvar för sitt brandskydd, tydligt reglerat i lagstiftning. I väntan på ökad tydlighet i lagstiftningen får vi förlita oss på frivilliga insatser inom kommunen och ett gott samarbete med exempelvis socialtjänst och hemtjänst. Målet med samarbetet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand och att kommunens invånare ska erbjudas ett så gott skydd som möjligt.
Alla som uppmärksammar missförhållanden har möjlighet att föra informationen vidare genom en orosanmälan och på så vis skapa förutsättningar för de som har en svår livssituation. Då ges möjligheten för personen att få stöd från samhället.
Det finns många i samhället som behöver hjälp men långt ifrån alla ber om det. Ibland av okunskap, ibland av skam, ibland av oförmåga. Men när hjälpen erbjuds kan livssituationen förbättras.

Är alla skyldiga att anmäla sin oro till socialtjänsten?

I Sverige finns krav på anmälan endast för vissa yrkeskategorier (ej räddningstjänst) där misstanke finns att barn eller unga far illa. Enligt socialtjänstlagen 14 kap anges vilka myndigheter som är skyldig att anmäla missförhållanden hos barn. Exempelvis socialtjänsten, Hälso och sjukvård, Kriminalvården, Polismyndigheten. För vuxna som far illa finns inget krav på anmälan i SoL.
Räddningstjänsten har uppdrag som innebär att personal kommer människor nära. Exempelvis i hemmet, vid insats, vid tillsyn/brandskyddskontroll eller i skolan. Individers livssituation kan ibland skapa oro vilket kan föranleda en orosanmälan.
I vissa kommuner tar räddningstjänsten sitt samhällsansvar genom att förmedla sin oro om missförhållanden till socialtjänsten. Oron kan exempelvis utgöras av misär, våld, samlarbeteende eller en ökad risk för brand.

Finns oro, finns det fog för anmälan

Det finns ingen tydlig gräns för när orosanmälan ska göras.
Det är din upplevelse som räknas.
Det är socialtjänstens ansvar att utreda situationen.
En orosanmälan gällande samma person kan och ska göras upprepade gånger om nya situationer uppstått som vållar oro.
Socialtjänsten behöver få kännedom om personer som kan behöva stöd.
Det som behöver framkomma i en anmälan är orsaken till oron, exempelvis misär, missbruk, ökad risk för brand

Kan anmälan göras anonymt?

En orosanmälan kan göras anonymt, men bara som privatperson. Då gäller sekretesslagstiftningen och uppgifter om vem som anmält kan inte lämnas ut.
Anmälan bör göras i anslutning till händelsen och kan göras muntligt via telefon, alternativt via kommunens hemsida.

Vad kan en orosanmälan leda till?

Kommunen kan erbjuda sin hjälp, hemtjänst, personlig assistans, god man mm
Exempelvis kan brandskyddet stärkas genom att:
– informera brukaren och anhöriga om risken och lämpliga åtgärder
– testa brandvarnaren
– förändra beteende (droger, samlare, rökavvänjning)
– ansöka om spisvakt
– koppla brandvarnaren till ett trygghetslarm
– informera om släckutrustning
– städa upp kring spisen
Räddningstjänsten finns ofta tillgänglig för rådgivning. Kontakta din lokala räddningstjänst.